Om man känner hur otroligt tråkigt det är, hur göra man då?
Jo, då gör man tvärtom!
Man jobbar förebyggande! Med observationer och idéer!
Om alla i organisationen är observanta på sådant som nu görs bra, men kan göras bättre eller effektivare och gör något åt det!
Eller när man ser att en avvikelse är på väg, man kan tänka sig att det som görs inte är så bra, då handlar man i förväg!
Och slipper vänta tills något avviker.
Vi, är ju inte så förtjusta i ordet "någon" så, naturligtvis önskar vi att organisationen sätter detta i systematik.
Det vill säga, det bestäms hur man gör bäst.
Om en person har en förbättringsidé, vad gör man med den?
Hur dokumenterar man det, vem lämnar man det till och vad händer sedan?
För är det något som dödar kreativiteten och idérikedomen i en organisation, så är det om dessa idéer aldrig får gehör.
Om den som har en observation berättar det för en chef och det sedan inte händer något.
Då slutar man observera.
Eller, om man vet med sig att om man har en idé till förbättring, så kommer den förbättringen och jobbet runt det att hamna på ens eget bord, där det redan är överfullt med jobb.
Då lär man inte heller säga något.
Så, företaget bör ha en klar process för hur det här går till!
Om det är högt till tak och alla vet att alla idéer till förbättring tas emot, även om allt inte går till en innovation eller blir av just nu, så känns det ändå bra om man bara får gehör och återkoppling.
Det är också så att en idé som inte fungerar just nu, i år, kanske fungerar ypperligt om ett par månader eller nästa år.
Så att ha en idébank är inte dumt.
Där kan man leta, om och när man behöver lösa akuta problem.
Om detta görs strukturerat, så hinner ledningen med att både lyssna och agera.
Och personal som vet att idéer och förbättringsförslag tas emot med glädje, blir mer kreativa och öppna för nya bättre lösningar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar