Vem vänder du dig till i förtroende?

Såhär i mörkaste perioden av året, kan livet kännas tungt.
Affärerna kan kännas tröga.
Det är svårt att hitta motivation. Det kan vara svårt att som chef lyfta alla andra till att hitta sin motivation.
För det är ju det som förväntas av en.
Hur gör du då?

Privat, har man kanske en partner i någon form. Eller nära vän. Eller kanske ett helt gäng som träffas på AW och peppar varandra.
Som man kan anförtro sig åt. Bolla tankar. Reflektera.

Men hur är det på jobbet?
Det kan vara oerhört ensamt "på toppen".
Om man är högst upp, har man en massa befogenheter, men också en massa ansvar. 
Yrkeslivet kan vara en kamp. Ibland om makten.
Vill man göra karriär är det inte säkert att man kan anförtro sig till kollegor.
Det är inte alltid lätt att visa sig svag. Eller någon form av svaghet alls.
Att erkänna för någon annan i organisationen att man är osäker, rädd eller bara superstressad är inte lätt.
Om man är VD, försäljningschef, ekonomichef, HR chef kan det kännas oerhört ensamt.
När det är tungt, vem vänder man sig till då?
Ibland kan man man liksom känna, att man omger sig med idioter. Men, det säger man inte högt.
Det tänker man bara.

Har du någon du kan vända dig till i förtroende? Där du vet att det som sägs i rummet stannar i rummet? Även när du kallar någon idiot?
Har du en mentor? Som inte är till för att lösa problemen, men som är bra på att lyssna.

Det är väldigt modernt att ha en coach. I alla situationer. Det finns liksom coacher för alla yrken, alla lägen och alla dygnets timmar om man så vill.
Men, det kan kännas läskigt.
"Ska jag analyseras nu?"... Man kanske inte behöver coachas. Man kanske inte behöver få handfasta råd.
Man kanske bara behöver "pysa" lite.
Bara prata av sig, utan att det leder till några konsekvenser alls.

Hur skulle det kännas??

Hur vill jag bli bemött när något gått fel?

Alla är vi då och då i den situationen där vi behöver ge en kund ett negativt besked eller informera om att något gått fel i leveransen eller med produkten.
Det är inte kul.
Man kan våndas ganska länge över det.
Till på köpet om man blir budbäraren för något som man egentligen inte är orsak till. Problemet eller misstaget kanske beror på fabriken, underleverantören eller någon på en annan avdelning som inte gjort det den ska.
Men, kunden behöver få besked och det blir ditt uppdrag.

Där och då kan man känna sig otroligt pressad. Man kanske är underbemannad, stressad, irriterad och detta besked är bara ett av ett otaliga problem som landat på ditt bord.
Det ska göras. Snabbt, utan större åtanke.
I de läget kommer det att höras, redan på rösten, att det du tänker på är din stress och det som är ditt behov. Att bli av med problemet.

För dig är det här ett ärende i högen.
Men, för kunden är inte läget det samma.

Den kunden kanske har köpt EN produkt av er. Eller en tjänst. Om det inte fungerar är det otroligt viktigt att kundens behov styr.
I alla fall om man vill behålla kunden. Om man vill att den, trots bekymmer ska återkomma och till och med rekommendera er produkt eller ert företag till andra.
För det blir problem ibland. Saker händer.
Det finns förståelse för det om man sköter det på rätt sätt.
Man kan ge oerhört svåra besked om man bara stannar upp, andas och tänker sig in i kunden skor för en stund.

Den här händelsen kanske påverkar kunden jättemycket. Det kanske är en produkt kunden väntat på ganska länge.
Det kan vara så att kunden inte kommer vidare i sin produktion, innan den fått ny produkt eller en annan tjänst.
Man får utgå ifrån att kunden inte alls vill vara en i raden eller en i högen.
Den kund du ringer behöver känna sig förstådd och unik.

Det viktigaste som finns när man ringer med ett negativt besked eller till en kund som redan är upprörd är att vara ärlig.
Säg som det är.
Och berätta att du är genuint ledsen för det inträffade. Eller för det som inte har inträffat.
Man kan inte återkoppla nog mycket till en missnöjd kund.
Ibland kan det till och med vara en bra idé att återkoppla även om man inte har ett svar.
För om en kund väntar på ett svar och inte får något, då är det dubbelt så svårt att ge ett negativt besked om och när det väl kommer.
Att höra av sig och meddela att man inte har ett besked, men att man jobbar på det och vill att kunden ska veta att man inte glömt ärendet, kan vara skillnad mellan en lite lätt missnöjd kund och ren katastrof.

Att förstå kunden, sätta sig in i dennes situation och ge den tid, den tid som du kanske inte har, belönar sig ofta i längden.
Att lägga en stund på att lyssna och genuint vara intresserad, kan göra livet betydligt lättare framöver.

Om man lyckas vända en missnöjd kund, brukar man få en otroligt bra ambassadör för ens företag.
För en kund som fått fel produkt, en trasig produkt eller ett negativt besked, kommer ändå att prata gott om ditt företag, om bemötandet har varit bra och kunden känner att man försökt sätta sig in i kundens situation. Genuint förstått kundens behov.

Frågan man bör ställa sig är "hur skulle jag vilja bli bemött om jag stod i kundens skor". Då kommer man långt.

Varför är det viktigt att definiera Ägardirektiven?

Varför driver du företag?
Den frågan är bra att ställa sig lite då och då, när man är egenföretagare.

Frågan kommer naturligt när det är dags att skriva de ägardirektiv som vi anser att man behöver ha.
Direktiven är framförallt viktiga om man är flera ägare, men det kan vara nog så nyttigt att definiera dem även om man är ensam ägare.
Att sätta sig i lugn och ro så snart man kan, efter att man dragit igång en verksamhet är absolut bäst.
När alla är sams och har en klar vision på vad man vill och vart man vill.

Vi har varit med om att hjälpa till att sätta ägardirektiv efter att det uppstått problem. Problem som dykt upp på grund av att det ifrån start inte fanns några klara direktiv.
Att jobba fram ägardirektiv om ägarna är oense och kanske till och med lite arga, blir mer parterapi.
Det klassiska misstaget man gör som ägare när man inte skriver direktiv är att man tror att man är överens.
Man tror att alla vet vad som förväntas och vad som är viktigt.
Men, när man väl definierar direktiven och dokumenterar dem, brukar det visa sig att förväntningarna kan vara väldigt olika.
Vad vill alla med företaget?
Varför drar vi igång?
Vad ska vi syssla med?
Vad ska vi inte göra?
Och - hur gör vi om någon av ägarna vill hopp av?

Det är svårt att tänka sig när man drar igång ett bolag och en verksamhet, när alla är fulla av idéer och energi, att saker kan hända på vägen.
Delägare kan tröttna. Förutsättningar kan förändras.

Att ställa sig frågorna:
"Varför är du företagare?"
"Vilka mål har DU som företagsägare?" och "Vad brinner du för som företagsägare" är oerhört viktiga.
De är det första frågorna som gås igenom, om man går en kurs hos Styrelseakademin, för att sätta ägardirektiven.
Och det är oerhört viktigt!

Inte vilka mål företaget har eller vilken mission företaget har.
- Utan DU som företagare!
Det är oerhörd skillnad på varför du jobbar med det du gör I företaget och varför du ÄR företagare.
Har man inte detta fullt klart för sig kan det bli problem.
För, företaget är som en bebis, som man bör sköta om 24/7. Som alltid kommer först.
Det går att jämföras med ha barn. Man kanske vill ha barn omkring sig, men man vill inte vara förälder.
Man kanske älskar barn och vill jobba med barn, men förälder vill man inte vara.

Man kanske vill måla, snickra, jobba med blommor eller sälja en cool produkt. - Men, man vill inte driva företag.
Det är lätt att tänka att eftersom själva jobbet är roligt och är det man brinner för, så ska man vara egenföretagare.
Men där kan det bli problem. Om man inte brinner för själva företagandet, blir det tungt att driva företag.

Så, innan du startar ett bolag -definiera dina Ägardirektiv.
Under tiden du driver företag  ställ dig frågan, lite då och då. - Varför vill jag vara företagsägare?